Likabehandlingsplan

Skrea skola i Falkenberg, läsåret 2024/2025. Planen upprättades 2024-08-06.

Vår vision

Vår vision är att alla elever ska känna trygghet, glädje och trivsel, och känna samhörighet med skolans personal och med varandra. Skolan ska vara en plats där elever och personal arbetar tillsammans för att eleverna ska nå målen och utvecklas i sitt lärande. På vår skola ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.

Likabehandlingsgruppen

Rektor ansvarar för att trakasserier och annan kränkande behandling utreds och arbetar för att förebygga att det händer. Till sin hjälp har rektor en likabehandlingsgrupp med kurator, skolsköterska, specialpedagog och representanter för skolans lärare. Vid behov ingår även de berörda elevernas mentorer.

Rektor: Alexandra Johansson Trubarac
Skolsköterska: Egzona Cejku
Specialpedagog: Caroline Gresell
Skolkurator: vakant

Vem kan du vända dig till?

Elever och vårdnadshavare vänder sig i första hand till mentorn, i andra hand till någon i likabehandlingsgruppen och i tredje hand till rektor.

Mål för läsåret 2024/2025

Det övergripande målet är att skolan ska arbeta aktivt och målmedvetet för att nå vår vision.

Aktivt arbete med trygghet och studiero för att öka måluppfyllelsen. Följs upp med elevenkät två gånger per år.
Aktivt arbete för att rasterna ska kännas trygga för alla elever. Följs upp med elevenkät en gång per termin.
Ett systematiskt arbete med värdegrund och jämställdhet som en del av den dagliga undervisningen.

Aktiviteter för att nå målen

Främjande: Alla har mod att vara sig själva

Mål och uppföljning: Både elever och personal ska våga vara sig själva och vara kreativa i lärandet. Under läsåret fortsätter vi att fokusera på rätten att vara sig själv och att uttrycka det, med respekt, hänsyn och förståelse som ledord. Arbetet följs upp klassvis under läsåret.

Så gör vi: All personal lyfter och samtalar om människors likheter och olikheter, jagets betydelse och allas rättigheter. Det görs bland annat genom samarbetsövningar, filmer och diskussioner, kill- och tjejgrupper för de äldre eleverna, arbete med värdegrundsord samt sång, musik och drama.

Ansvarig: All personal.

Förebyggande: Trygghetsvandring och värdegrundsarbete

Mål och uppföljning: Under hösten kartlägger vi tillsammans med eleverna vilka platser på skolan och skolgården som känns otrygga. Resultatet redovisas på arbetslagsmöten och sedan i skolrådet.

Så gör vi: Varje mentor kartlägger tillsammans med sin klass var eleverna känner sig otrygga. I förskoleklass och årskurs 1 går eleverna runt med mentorn och pekar ut platserna. I övriga årskurser görs det i klassrummet. Mentorn markerar platserna på en karta.

Ansvarig: Mentor.

Förebyggande: Trygg på arenan

Mål och uppföljning: Alla elever ska känna sig trygga i alla skolans lokaler och när de rör sig till och från dem.

Så gör vi: Vi arbetar aktivt med alla elever om hur vi förhåller oss till ordningsreglerna. Det finns schemalagda aktiviteter på arenan flera gånger i veckan, och varje klass har arenan minst en gång i veckan för klasstärkande aktiviteter.

Ansvarig: Mentor tillsammans med övrig personal.

Förebyggande: Trygg i omklädningsrummet

Mål och uppföljning: Alla ska känna sig trygga i omklädningsrummen. Vi kartlägger otrygga platser och har en öppen dialog med elever och personal.

Så gör vi: Vi pratar med eleverna om hur man beter sig i omklädningsrummet: att man är respektfull, inte kommenterar varandras olikheter och inte öppnar dörren till någon annans omklädningsrum eller när någon byter om.

Ansvarig: All personal.

Främjande: Tydliga ordnings- och trivselregler

Mål och uppföljning: Skolan ska ha samma tydliga ordnings- och trivselregler i alla klasser, och de ska finnas uppsatta i varje klassrum. Reglerna följs upp varje termin tillsammans med personal och elever.

Så gör vi: Varje mentor går igenom reglerna med sin klass så att alla vet vad som gäller. En klass kan också komma överens om egna klassregler, men skolans ordnings- och trivselregler gäller alla elever på hela skolan.

Ansvarig: All personal.

Så tas planen fram och utvärderas

Elevernas delaktighet

Vid läsårsstart arbetar eleverna med planen, och de kan påverka den genom klassråd och elevråd.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vårdnadshavare får ta del av planen och hur skolan arbetar främjande och förebyggande på höstens första föräldramöte. Planen finns också på SchoolSoft. På vårterminens föräldramöten får vårdnadshavare återkoppling på resultaten från trivselenkäten och trygghetsvandringarna, och kan då komplettera den bild eleverna har gett.

Personalens delaktighet

Varje mentor analyserar sin klass resultat i trivselenkäten. Elevhälsoteamet sammanställer och analyserar skolans resultat på både skol- och klassnivå, och skolkuratorn analyserar resultaten och tar fram nya mål och insatser till nästa plan. All personal är delaktig i att ta fram planen.

Kartläggning och utvärdering

Kartläggningen görs genom elevsamtal, till exempel vid utvecklingssamtal och hälsosamtal, och genom diskussioner i kollegiet. Vid läsårets slut utvärderas planen utifrån årets dokumentation, och i augusti revideras den inför nästa läsår. Ansvarig för planen är rektor tillsammans med skolans personal.

När kränkningar förekommer gör mentorer och elevhälsopersonal en kränkningsanmälan till rektor. Anmälda kränkningar utreds och följs upp för att säkerställa att kränkningen har upphört. Rektor sammanställer anmälda kränkningar i kvalitetsrapporten. Edukatus Alliance genomför elevenkäter en gång per termin, som redovisas separat.

Förebyggande arbete

På vår skola är alla elever alltid välkomna. Alla elever ska kunna komma till skolan och känna trivsel och trygghet, och alla vårdnadshavare ska kunna känna att de lämnar sina barn i en trygg och säker miljö. All personal tar information om diskriminering och kränkande behandling på största allvar och utreder enligt våra rutiner.

Så upptäcker vi tidigt

Personal som ser att en elev utsätts, eller utsätter andra, agerar direkt och stoppar det som händer.
Eleverna uppmuntras att säga stopp.
Elever som känner sig utsatta vänder sig till en vuxen.
Vårdnadshavare som får veta att en elev utsätts, eller utsätter andra, kontaktar skolan direkt.
Personal som får sådan information agerar direkt.

Våra strategier

Under höstterminen informerar vi elever och personal om planen och arbetar för att bygga positiva relationer och förtroende mellan personal och elever.
Mentorerna har ett nära samarbete med vårdnadshavarna för att snabbt kunna agera vid tecken på kränkning eller diskriminering. Vid skolstart får elever och vårdnadshavare information om skolans regler och rutiner.
Rektor uppmuntrar till en öppen dialog med vårdnadshavare genom föräldramöten och är tillgänglig via telefon och mejl, så att elever och vårdnadshavare kan berätta om oro för kränkning, trakasserier eller diskriminering.
Eleverna känner till planen, vet vem de ska vända sig till och vilka rutiner som gäller.

Strategierna följs upp löpande genom samtal med berörda elever, personal och vårdnadshavare.

Ansvar

All personal ansvarar alltid för tryggheten i elevgrupperna och hjälper till att kartlägga akuta situationer. Rektor är ytterst ansvarig enligt lag och styrdokument. Huvudmannen hålls informerad om läget på skolan.

Handlingsplan vid kränkande behandling och trakasserier

Planen utgår från skolans värdegrund, som bland annat bygger på FN:s konvention om barnets rättigheter. Den bygger också på diskrimineringslagen (2008:567), 3 kap. om aktiva åtgärder, och skollagen (2010:800), 6 kap. om åtgärder mot kränkande behandling.

Ingen elev ska utsättas för diskriminering eller annan kränkning, och alla ska visa respekt och hänsyn mot varandra. Skolan arbetar fortlöpande och systematiskt med att analysera, förebygga och främja, följa upp och utvärdera.

Skyldighet att anmäla

Anmälningsskyldigheten gäller direkt när en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier, oavsett hur allvarligt det är. Det gäller också om eleven upplever sig utsatt av någon i personalen.

Rektor ansvarar för att personalens anmälningar snabbt når rektor. När rektor får kännedom om att en elev anser sig utsatt anmäler rektor det skyndsamt till huvudmannen. Rektor ansvarar sedan för att anmälan utreds skyndsamt, att åtgärder sätts in, dokumenteras, följs upp och utvärderas. Huvudmannen sammanställer anmälningarna och ser till att åtgärder vidtas.

Så utreder vi

Vid utredningar tar vi alltid hänsyn till sekretess och tystnadsplikt, och till den utsatta och övriga inblandade. Utredningen ska allsidigt belysa vad som hänt och omfatta både den som blivit utsatt och den eller de som påstås ha kränkt. Hur omfattande utredningen blir anpassas efter varje fall, men skolan nöjer sig aldrig med att konstatera att ord står mot ord – vi gör verkliga ansträngningar för att komma fram till en egen bedömning av vad som hänt.

Vårdnadshavare till inblandade elever som inte är myndiga informeras så snart som möjligt, och alla inblandade får veta att det kommer att ske. Händelser som har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa rapporteras till Arbetsmiljöverket av rektor.

När en elev kränks av andra elever

Agera direkt. När personal, elever eller föräldrar misstänker att en elev blir utsatt kontaktas elevens mentor eller någon i likabehandlingsgruppen så snart som möjligt. Händer det under skoltid ingriper närvarande personal direkt, avbryter det som händer och pratar med de inblandade. Det är mycket viktigt att den som blivit utsatt får berätta sin syn på det som hänt.
Informera. De inblandade elevernas mentorer informeras om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits. Likabehandlingsgruppen och rektor informeras alltid.
Samtal och utredning. Mentor eller någon från likabehandlingsgruppen pratar med berörda elever och deras vårdnadshavare. Efter samtycke från den utsatta kallas den eller de som deltagit i kränkningen till enskilda samtal. En kortfattad utredning skrivs.
Uppföljning. Likabehandlingsgruppen eller mentorn håller tillsammans med rektor uppföljningsmöten med både den som blivit utsatt och den eller de som ansvarar för kränkningen.

En kränkning kan leda till disciplinära åtgärder enligt skollagen. Blir avstängning eller polisanmälan aktuellt ansvarar rektor för att det görs och dokumenteras. Vid behov tas extern hjälp in.

När en elev kränks av en vuxen

En elev som känner sig diskriminerad eller kränkt av en vuxen, eller elevens vårdnadshavare, vänder sig till mentor, rektor eller annan personal. Personal som känner sig diskriminerad eller kränkt kontaktar rektor.
Rektor och den som anmälts informeras, om så önskas tillsammans med en facklig representant.
Rektor utreder.
Båda parter får möjlighet till ett samtal med varandra, tillsammans med lämpliga personer som vårdnadshavare, mentor eller rektor.
Ärendet följs upp inom tre veckor. Vid uppföljningen beslutas eventuella ytterligare åtgärder.

Beroende på vad som hänt kan rektor göra en polisanmälan. Ärendet dokumenteras och dokumentationen förvaras hos skolledningen. Rektor ser till att parterna möts på lika villkor och att konflikten får en varaktig lösning.

Uppföljning och utvärdering

Rektor sammanställer varje år anmälda kränkningsärenden i kvalitetsrapporten. Handlingsplanen utvärderas mot slutet av varje läsår och revideras inför nästa, så att den är klar att använda vid skolstarten. Planen är ett levande dokument och kan även revideras under läsåret om det behövs. Likabehandlingsgruppen ansvarar för revideringen.

Begrepp och definitioner

Här beskrivs vad diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbning betyder och vad diskrimineringsgrunderna innebär. Avsnittet kan användas i undervisningen eller läsas av den som är osäker på begreppen. Förklaringarna utgår från skolan, men begreppen betyder samma sak i andra sammanhang, till exempel på en arbetsplats.

Diskriminering

Diskriminering är när någon missgynnas på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. Med direkt diskriminering menas att en person missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av grunderna, till exempel kön. Med indirekt diskriminering menas att skolan tillämpar en regel eller ett arbetssätt som verkar neutralt, men som missgynnar vissa på grund av exempelvis funktionsnedsättning eller religion.

Diskrimineringsgrunderna

Kön – Sexuella trakasserier kan vara både ett uttryck för könsdiskriminerande attityder och ovälkomna sexuella närmanden.

Könsidentitet eller könsuttryck – Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner, det vill säga människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck – mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut.

Etnisk tillhörighet – Med etniska trakasserier avses fysiskt, verbalt eller icke-verbalt uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med personens etniska tillhörighet.

Religion eller annan trosuppfattning – Religionsfriheten är skyddad både i internationella konventioner och i den svenska grundlagen. Annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism.

Funktionsnedsättning – Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga, som kan bero på en skada eller sjukdom. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse – hur liten den än är kan diskrimineringen upplevas som stor.

Sexuell läggning – Homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Alla människor har alltså en sexuell läggning. Homofobi är en uppfattning eller värdering som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och strider mot principen om alla människors lika värde och lika rättigheter.

Ålder – Det är inte tillåtet att särbehandla personer på grund av deras ålder.

Kränkande behandling

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och är ett uttryck för makt och förtryck, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan ske vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Den som upplever sig kränkt ska alltid tas på allvar.

Kränkningar kan vara synliga och handfasta, men också dolda och subtila. De kan ske i korridorer och klassrum, men också på nätet och i sociala medier. Även utfrysning är kränkande behandling. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller ske med text eller bild, och förekomma mellan elever, mellan lärare och elever och mellan vuxna.

Mobbning

Mobbning är kränkande behandling som sker vid upprepade tillfällen, där avsikten är att skada någon eller orsaka obehag.

Trakasserier och sexuella trakasserier

Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är också trakasserier när en elev kränks på grund av en förälders eller ett syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning och så vidare.